Blommor vid vägen lockar – men trafiken tar ut sin rätt

Blomrika vägkanter kan ge viktig föda åt humlor, men i miljöer med hög trafik ökar också dödligheten bland de pollinerande insekterna. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet, genomförd i Skåne. Resultaten kan vara relevanta även för mindre vägar och vägkanter i Sjöbo kommun, där många sträckor har lägre trafikflöden.

60 vägkanter kartlagda – hundar hjälpte forskarna

I studien har forskare undersökt 60 vägkanter runtom i Skåne. För att hitta humlebon användes specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter bon. Inventeringen jämförde antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet.

Forskarna såg ett tydligt mönster: fler döda humlor hittades där trafikflödet var högt, jämfört med vägsträckor med lågt trafikflöde.

Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet säger i pressmeddelandet:

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar.

Få humlebon vid normaltrafikerade vägar

En annan iakttagelse var att forskarna i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som påträffades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Studien pekar därmed på att det främst är mindre trafikerade vägar som kan bidra med boplatser för humlor – och att dödligheten samtidigt är låg på dessa sträckor.

Åtgärder kan göra mest nytta på lågtrafikerade vägar

Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar menar forskarna att blomrika vägkanter kan göra nytta för humlor, om insatser för att gynna blommor fokuseras där.

Sofia Blomqvist lyfter i pressmeddelandet att privata vägar kan vara en möjlighet, eftersom skötseln där i högre grad kan anpassas lokalt:

– Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna.

Trafikverket: bättre underlag för riktade insatser

Studien är finansierad av Trafikverket, som enligt pressmeddelandet vill öka kunskapen om samspelet mellan vägkanter och natur. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, säger att resultaten ger bättre möjligheter att välja rätt åtgärder för pollinatörer.

I Trafikverkets miljöarbete ingår att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för biologisk mångfald, till exempel genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och ger mer mat åt pollinerande insekter.

Viktigt – men ingen ersättning för andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör tränga undan andra skyddsinsatser. Enligt Sofia Blomqvist bör vägkanter inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar.

Studien har publicerats i tidskriften Biological Conservation med titeln: High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations.