Ny statistik om nedskräpningen i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser av nedskräpningen i landet. Rapporten innehåller bland annat ett vardagsexempel som visar hur mycket skräp man kan passera på en kilometers promenad i stadsmiljö, samt nya siffror om utvecklingen över tid. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Fler plastprodukter minskar i stadsmiljö

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 procent sedan 2023. Flera plastrelaterade föremål pekas ut som särskilt minskande:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar är nikotinrelaterat skräp fortsatt vanligast i svenska stadsmiljöer, enligt mätningen från 2025. Fimpar uppges stå för 46 procent av allt skräp och snus för 23 procent. Sammantaget anges nikotinskräp (fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål som snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgöra cirka 70 procent av det skräp som hittas i stadsmiljö.

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera omfattningen har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana i stadsmiljö skulle man passera över 1 000 skräpföremål. I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar – men för långsamt

Rapporten tar också upp engångsprodukter. Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar dessutom att få känner till den så kallade ”flergångslagen” och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway-köp.

Enligt Håll Sverige Rent visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 heller inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar tydliga skillnader mellan svenska havsområden. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt Håll Sverige Rent är en ökning med 55 procent jämfört med 2024. Det är också 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter).

Håll Sverige Rent uppger att 99 procent av skräpet längs västkusten är plast och att en stor del är kopplad till fiskeriverksamhet, men att även konsumtionsrelaterat skräp förekommer.

För Östersjökusten anges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges mindre fiskerirelaterat skräp men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällmiljö

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 procent av det skräp som hittades under 2025. Enligt rapporten hittas även förpackningar från godis, snacks och mat.

Svenskarnas syn på nedskräpning

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 procent av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner.