Vad analysen handlar om

Sverige riskerar betydande kostnader – och i förlängningen möjliga böter från EU – om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen fokuserar på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Bedömt utsläppsgap till 2030

Enligt regeringens egen bedömning (som återges i pressmeddelandet) kommer Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige,.

Kostnader: ETS-flex och tre vägar framåt

IVL bedömer att användningen av EU ETS-utsläppsrätter innebär en förlorad intäkt (eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas). Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor, enligt pressmeddelandet.

Efter maximal ETS-flex återstår ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. Enligt IVL finns då i princip tre alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket enligt IVL kan ge en ränta-på-ränta-effekt om åtaganden missas flera år i rad.

Möjliga sanktioner

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

I rapporten som analysen bygger på lyfts även Sveriges åtaganden i LULUCF-sektorn (skog och jordbruksmark), men pressmeddelandets huvudfokus är kostnadsrisken kopplad till ESR-sektorn.